Välkommen till Stockholmförsökets webbplats. Du har en webbläsare som inte hanterar Xhtml 1.o Transitional tillsammans med Css 2.o. Detta gör att du inte kan se vår webbplats på det sätt som det är tänkt. Vi rekommenderar dig att ladda hem en ny (ex Internet Explorer, Mozilla eller Opera).


Stockholmsförsöket avslutades den 31 juli 2006. Aktuell information om trängselskatt finns på Vägverkets webbplats, www.vv.se/trangselskatt
Startsida  Frågor & Svar

Frågor & Svar
Varför gjordes försöket?

Vad var syftet och målen med Stockholmsförsöket?

Vad menas med att det var ett "försök"?

Kommer miljön förbättras? Är inte Stockholm redan en av världens renaste städer?

Varför behövs miljöavgifter? Kan vi inte bygga oss ur trafikproblemen istället?

Kommer miljöavgifter ha betydelse på något sätt för trafikolyckor?

Vad var syftet och målen med Stockholmsförsöket?
Syftet med Stockholmsförsöket var att pröva om miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik kan bidra till ett effektivare trafiksystem. Huvudmålen med försöket var att minska trängseln, öka framkomligheten och förbättra miljön.

Delmål för försöket
• Minskad trafik med 10 - 15 procent under rusningstid till och från innerstaden
• Ökad framkomlighet i stockholmstrafiken
• Minskade utsläpp av koldioxid, kväveoxider och partiklar
• Invånarna ska uppleva att stadsmiljön förbättras

Vad menas med att det var ett "försök"?
Miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik infördes under en period för att pröva hur det kan fungera i verkligheten. Den utökade kollektivtrafiken i Stockholmsförsöket startade den 22 augusti och pågick till 31 december 2006. Den 3 januari var startdatum och 31 juli slutdatum för trängselskatten. Stockholmsförsöket avslutades den 31 juli 2006.

Under tiden som försöket pågick genomförde Stockholms stads miljöavgiftskansli en rad undersökningar och mätningar. Dessa undersökningar låg till grund för utvärderingen av försöket.

Folkomröstningar genomfördes i Stockholms kommun, samt i 14 kranskommuner i samband med valet den 17 september 2006. Dessa låg till grund för regeringens ställningstagande om ett återinförande av trängselskatt någon gång under första halvåret 2007.

Kommer miljön förbättras? Är inte Stockholm redan en av världens renaste städer?
Luften i Stockholm är relativt ren för en storstad. Stora förbättringar har skett under de senaste årtiondena, bland annat tack vare renare eldningsolja, utbyggnad av fjärrvärme, katalysatorer på bilar och blyfri bensin. Stockholm har också ett gynnat läge vid kusten med god genomströmning av luft, vilket ger lägre halter av föroreningar.

Fortfarande överskrids dock en del luftkvalitetsnormer. Luftföroreningarna orsakar besvär för astmatiker, allergiker och andra känsliga personer. Tio procent av befolkningen har astma- och/eller allergiproblem och får ökade besvär av trafikens luftföroreningar. Trafikavgaser bedöms orsaka tiotals cancerfall årligen i Stockholm. Länsstyrelsen har till regeringen föreslagit att miljöavgifter införs som en åtgärd för att miljökvalitetsnormerna för luft ska kunna klaras i Stockholm.

Läs mer om miljökvalitetsnormerna och Stockholmsluften på: www.ab.lst.se/friskareluft

Utöver dessa hälsoeffekter bidrar trafiken till att nedfallet av kväve över främst Stockholms innerstad är högre än vad naturen tål långsiktigt.

Buller är ett annat stort problem trafiken för med sig. Ungefär 150 000 personer i Stockholms stad och drygt 250 000 i hela länet utsätts för alltför höga bullernivåer.

Transporterna är den sektor där utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser ökar mest idag. I Stockholm står trafiken för ungefär 1/3 av koldioxidutsläppen. Biltrafikens utsläpp av koldioxid i Stockholms innerstad uppgick 2003 till ca 240 000 ton.

Trafiken är det största miljöproblemet i Stockholm. Trafikens miljöstörningar bedöms kosta samhället 3 miljarder kronor per år enbart i Stockholm. Här ingår sjukskrivningar på grund av hälsoeffekter av luftföroreningar.

Källa: Stockholms Stads miljöförvaltning, länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport om "Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet", augusti 2004

Varför behövs miljöavgifter? Kan vi inte bygga oss ur trafikproblemen istället?
Trafiksituationen i våra storstäder har förvärrats de senaste åren. Det tar allt längre tid att ta sig till sitt arbete i rusningstrafik och nyttotrafiken har svårigheter att ta sig fram. Trafikköer på vägarna innebär problem också för busstrafiken som inte kommer fram i tid.

Dagens trafikplanerare konstaterar att det inte går att bygga bort trafikproblemen. Den statliga kommittén Stockholmsberedningen säger i sin utvecklingsstrategi för Stockholmsregionen att även om 37 miljarder skulle investeras i nya vägar i Stockholms län så kommer trängseln att fortsätta att vara stor i vägtrafiken.
(Källa: Långsiktig utvecklingsstrategi för transportsystemet i Stockholm-Mälardalsregionen, delbetänkande av Stockholmsberedningen. SOU 2002:11, sid 43).

SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, konstaterar i en annan utredning att väginvesteringar på ca 30 miljarder kronor inte skulle räcka för att lösa trängselproblemen i Stockholm. Slutsatsen som SIKA drar i utredningen är att de växande trängselproblemen i Stockholmsregionen knappast kan lösas utan åtgärder som vägavgifter, kombinerat med satsningar på förbättrade alternativ till biltrafik – dvs kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
(Källa: SIKA: Storstaden och dess transporter, slutrapport. November 1999. Sid 126-129)

Kommer miljöavgifter ha betydelse på något sätt för trafikolyckor?
Miljöavgifterna beräknas minska antalet olyckor i trafiken, men troligen är tiden för försöket för kort för att man ska kunna dra några statistiskt säkra slutsatser.



Länkar

Läs mer om trafiken och miljön i Stockholm på Miljöförvaltningens hemsida

Läs mer på Miljöförvaltningens hemsida om Stockholmsluften

Läs Stockholms handlingsprogram mot växthusgaser 

Läs mer på Länsstyrelsens hemsida om luftkvaliteten och miljökvalitetsnormerna i Stockholm

Läs om Naturvårdsverkets och Folkhälsoinstitutets rapport om hälsoeffekter av trängselavgifter.



Aktörer i Stockholmsförsöket var Stockholms stad, Vägverket och SL