Välkommen till Stockholmförsökets webbplats. Du har en webbläsare som inte hanterar Xhtml 1.o Transitional tillsammans med Css 2.o. Detta gör att du inte kan se vår webbplats på det sätt som det är tänkt. Vi rekommenderar dig att ladda hem en ny (ex Internet Explorer, Mozilla eller Opera).


Stockholmsförsöket avslutades den 31 juli 2006. Aktuell information om trängselskatt finns på Vägverkets webbplats, www.vv.se/trangselskatt
Startsida  Om Stockholmsförsöket

Internationella erfarenheter

Städer runt om i världen har under många år använt vägavgifter för att finansiera investeringar i ny infrastruktur, öka framkomligheten och förbättra miljön.

London
I februari 2003 infördes trängselavgifter (Congestion Charges) i centrala London. Detta för att minska trängseln i trafiken och förbättra miljön. Trafikanterna betalar idag en dagsavgift på £8 (cirka 110 kronor) för att få köra bil i Londons stadskärna.

Trafiksituationen har förbättrats. Den negativa opinionen som var inför starten har vänt till en majoritet som är positiva till avgifterna. Intäkterna har dock blivit lägre än förväntat.

I London fotograferas bilarnas registreringsskyltar när de passerar kontrollpunkterna.

Singapore
I Singapore infördes redan 1975 en typ av områdesavgifter som idag kan betraktas som världens första moderna avgiftssystem. Syftet med systemet är att styra trafiken så att framkomligheten ökar. Bakgrunden till att vägavgiftssystemet infördes var den intensiva biltrafiken i Singapore.

Till grund för de avgifter som trafikanterna i Singapore betalar ligger en särskild målhastighet som syftar till att uppnå en rimlig grad av framkomlighet. Om genomsnittshastigheten sjunker höjs avgiften och tvärtom.

Nivån på avgiften revideras varje månad och redovisas på elektroniska anslagstavlor vid varje port. Avgifterna varierar dessutom mellan olika platser i staden, fordonstyper och tider. Som lägst är avgiften några kronor och som högst cirka 13 kronor per port under rusningstid.

Intäkterna från vägavgiftssystemet i Singapore går till statens budget och särskiljs inte på något sätt från de statliga intäkterna från övriga källor.

Oslo
Oslo införde 1990 ett förhållandevis heltäckande avgiftssystem med vägavgifter. Syftet är att finansiera väginvesteringar som annars inte skulle kunna genomföras. Framför allt rör det finansiering av nya vägar under och runt Oslos innerstad med syfte att minska trafikbelastningen i innerstaden.

På samtliga vägar som leder in till Oslos centrum finns sammanlagt 19 olika tullstationer som bildar en ring runt den norska huvudstaden. Betalningen sker elektroniskt, manuellt eller genom myntinkast. Idag betalar de allra flesta fordon på elektroniskt sätt.

Att passera med bil genom vägtullarna kostar ungefär 15 norska kronor. Ett månadskort kostar 400 norska kronor. Avgiften tas ut under hela dygnet för alla fordon och lastbilar åläggs dubbel avgift.

Oslos avgiftssystem är konstruerat för att finansiera vägar och ny kollektivtrafik, inte för att påverka trafiken. Därför är framkomlighetseffekterna begränsade. 

Bergen
För att finansiera investeringar i ny infrastruktur införde den norska staden Bergen 1986 vägavgifter på existerande vägar. Avgifterna tas ut under dagtid på vardagar och uppgår till 10 norska kronor för bilar och 20 kronor för lastbilar. Månadskort för bilar kostar 200 kronor.

Drygt 80 procent av inkomsterna från vägavgifterna använts för utbyggnad av vägnätet och förbättringar av stadens bussystem.

Trondheim
Sedan 1991 finns i norska Trondheim ett elektroniskt vägavgiftssystem som består av sju olika zoner. Systemet, som kallas Trondheimsringen, avser resor med bil till innerstaden.

Syftet med Trondheimsringen är i första hand att finansiera nya infrastruktursatsningar, men tanken är också att systemet ska minska och styra trafiken. De intäkter som genereras genom Trondheimsringen används framför allt till infrastrukturinvesteringar för biltrafiken och för kollektivtrafiken. Även nya miljöåtgärder samt gång- och cykelvägar finansieras genom systemet.

För närvarande är avgiften för passage in till Trondheims innerstad 15 norska kronor. Avgiften tas ut mellan klockan 06.00-18.00.

I Trondheim har effekterna främst bestått i att trafikanterna har valt andra tidpunkter för sina resor.

Andra exempel
I såväl Toronto (Kanada), Melbourne (Australien) och Santiago (Chile) finns avgiftssystem som syftar till att öka framkomligheten på vägarna. Även i USA finns många exempel på avgiftsbelagda vägar med syfte att minska trängseln för biltrafiken.

I Toronto finns väg 407 som är världens första tullväg för friflödespassage med enbart elektronisk betalning. Vägen är drygt tio mil lång och ligger i utkanten av Toronto.

Sedan år 2000 tar myndigheterna i Melbourne ut en avgift för de trafikanter som använder den nybyggda "CityLink". CityLink binder ihop tre av de motorvägar som leder in mot stadens centrum.

På en mängd andra platser runt om i världen finns det planer på att införa vägavgifter i någon form. Som exempel kan nämnas Dublin, Auckland (Nya Zeeland), Tokyo och de brittiska städerna Bristol och Leeds.


 



Aktörer i Stockholmsförsöket var Stockholms stad, Vägverket och SL